Dikter

I kyrkan läste Ulla följande vers:

”Kärleken är tålmodig och god.
Kärleken är inte stridslysten,
inte skrytsam och inte uppblåst.
Den är inte utmanande, inte självisk,
den brusar inte upp, den vill ingen något ont.
Den finner inte glädje i orätten,
men gläds med sanningen.
Allt bär den, allt tror den,
allt hoppas den, allt uthärdar den.
Men nu består tro, hopp och kärlek,
dessa tre, och störst av allt är kärleken.”

(1 Kor 13:4-7, 13)

Och sedan läste Niklas detta för oss:

”Er kärlek skall vara uppriktig.
Avsky det onda, håll fast vid det goda.
Visa varandra tillgivenhet.
Överträffa varandra i ömsesidig aktning.
Gläd er med dem som gläder sig
och gråt med dem som gråter.”

(Rom. 12:9-10, 15)