Tänk att jag kunde…

I hela mitt liv har jag haft en stickande mamma runt omkring mig, en riktig sock-stickningsmaskin, vilket har gjort att jag aldrig någonsin har haft behov av att själv prova på att sticka sockar. Mycket annat har jag tillverkat, men mamma har genom alla år försett inte bara mig utan hela familjen med mer sockor än vi har hunnit slita upp. Men nu har hon blivit tvungen att lägga av, synen räcker inte till längre.

Jag hade fått för mig att just sockor är svårt och liksom lite magiskt att lyckas med… Men i helgen fick jag plötsligt för mig att göra ett försök. Det är tur man har både garn och stickor hemma när man är lite impulsiv! Och sockor blev det efter lite strul och sprättande, fast inte i min storlek som jag hade tänkt mig. Jäkla mönster, de blev för korta i skaften och alldeles för breda över foten. Så jag stickade dem längre än i mönstret också och gav bort dem åt Joakim. Problem solved!

joakim_sockor

Nu har jag börjat på nästa par, efter ett annat mönster, hoppas de passar på mig själv. Men om de inte gör det har jag säkert någon i omgivningen som vill ha dem! 🙂

Tisdag eftermiddag nu och jag har nyss kommit hem från jobbet. Det blev bil till Sävast eftersom jag började med att simma på Nordpoolen, i dag tillsammans med en kompis som bor tillfälligt i stan i en månad. Kul att kunna surra lite i bassängen!

När jag kom hem var det väldigt tyst och stilla, tjejerna låg och sov! Lyx, men skönt när det är sportlov. De har faktiskt sportat också, i går var de först ute i fyra timmar och gick och klättrade i berg och se två timmar till i pulkbacken på kvällen. Jag hoppas de har passat på att vara ute i dag också, för vädret har varit bästa tänkbara. Sol och +9 grader, fantastiskt. Såna här dagar borde det vara förbjudet att sitta inomhus hela arbetesdagen.

Men i morgon åker Anna hem till Halmstad igen, det blir trist. Det är härligt att de kan fortsätta vara bästisar även efter hennes flytt. I somras var Nadja ner till Halmstad och på höstlovet var Anna här. Och på jullovet hann Nadja besöka henne en vecka igen. Dessutom pratar de i telefon nästan varje kväll, och det kan bli flera timmar i sträck!

Nej, nu ska jag ge mig här vid datorn och börja laga middag i stället och sen väcka tjejerna. Det blir blodplättar i dag, en av mina favoriträtter. Mums! Ha det bäst! //L

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *